Vaksamheten är ett faktum.

Det är ingen infektion, det är en tumör.

Du har med största sannolikhet en elakartad tumör.

Ser dom att andningen är lite ansträngd?

Har dom läst av alla plåtar? Vem har granskat dom?

Ser värdena bra ut? Hur har dom tänkt att dosera denna gång?

Ytterligare en kramp, denna varade i 1 minut och 43 sekunder. Bäst att notera och meddela ansvarig sjuksköterska.

Varför tar dom dessa prover? Varför tar dom inte de andra proverna?

Om det skulle ske något akut, hur lång tid tar det för dig att ta dig hit?

Detta är kritiskt, han kanske inte klarar natten.

Vi kan tyvärr inte göra något mer nu.

Nu är det allvarligt, han kanske inte tar sig igenom natten.

Vi har upptäckt ytterligare en tumör.

Tumören har börjar blöda.

Vi opererar inte för att ta bort tumören, vi opererar för att kunna rädda hans liv.

Hur länge brukar han ha andningsuppehåll?

Vi kan inte erbjuda mer strålning.

Varför har ingen lagt märke till detta? Måste få prata med en sjuksköterska.

Har ingen sett det här? Jag måste larma på personal.

Nu ökar febern igen. Bäst att larma.

Har ni kontaktat Akademiska?

Vad säger den ansvarige neurokirurgen?

Han har ingen hörsel, har dom märkt det?

Vi ska gå rakt på sak, hans läge är väldigt kritiskt. Han kanske inte överlever natten.

Dessa stycken är bara ett fåtal av alla situationer som har ägt rum.

- Du är deprimerad

- Du är utmattad

Låt dig tas om hand om. Känn ingen stress.

FB_IMG_1485211895175

Hur tas man om hand om? Känn ingen stress. Jag måste komma över känslan av att skynda mig efter ambulansen, ringa 112, inte missa minsta lilla tecken av försämring. Det är min press över mig själv.

Pressen och stressen ökar för var dag som går. Min känsla är att människor tittar på mig och ser att jag är redo. För nu har det gått ett år.

För mig har det inte gått ett år. Jag har enbart hållit andan under tiden för att människor säger att första året är jobbigast.

Jag har levt i en gråskala under 2016. Överlevnad?

Jag blir stressad av att vara en dålig matte till mina hundar. Den energi och ångest jag har går i det stora hela åt hundarna.

En utav alla årsdagar hade jag enorm ångest så jag begav mig ut i – 17 grader för att köra uppletande. Det är så jag jobbar, samtidigt som stressen över att vara en dålig hundägare dämpas.

En ond, ständig balansgång.

FB_IMG_1485212209910

Om Simmaellersjunk

Jag är nyss fyllda 29 år och är sambo med Pär 39 år. Vi gick från att vara nykära till att numera kämpa mot en elakartad hjärntumör.
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>